Vi använder kakor (cookies) så overtornea.se ska fungera och kunna utvecklas. Läs mer om cookies.

Here you can choose in which language you would like to read our website. We are using Google Translate when translating content on this website.

Övertorneå kommuns historia

Övertorneå socknen och livet vid älven

Övertorneå socknen och livet vid älven

 

Den 16 mars 1340 stadfästes om rätt för var och en att bosätta sig i de nordöstra delarna av Sverige. Övertorneå omnämndes för första gången 1482, då under namnet Särkilax. År 1530 förordnades att Särkilax skulle vara eget gäll och en kyrkoherde utsågs. Den nyvunna självständigheten upphörde dock snabbt och den definitiva skilsmässan från Torne skedde först 20 oktober 1606.

Nya Övertorneå socken omfattade en areal av cirka 250 kvadratmil och var sannolikt landets största sockenbildning under denna tid. Vid freden i Fredrikshamn 1809 avskildes nuvarande finska Ylitornio, Pello, Kolari och Muonio kommuner från Övertorneå. Svenska Pajala och Hietaniemi kommuner avskildes senare. Till nybildade Korpilombolo kommun avstods några byar i Övertorneå sockens nordvästra hörn.

Älven var länge den enda kommunikationsleden. Så småningom uppstod även bosättningar vid de fiskrika sjöarna i inlandet. Behov av landsvägar uppstod. Den första landsvägen anlades mellan Övertorneå och Torne. En mångårig tvist om sträckningen norrut från Övertorneå försenade vägen. Befolkningen längs älven ville ha vägen där medan inlandsborna ville ha en annan sträckning. De sistnämnda vann vägstriden och Soukolovägen över Korpilombolo byggdes på 1870-talet. Vägen på sträckan Övertorneå-Pajala byggdes några årtionden senare. Järnvägen mellan Karungi och Övertorneå byggdes åren 1913-14. Denna lades ned i etapper under 1980-talet.

De självväxande ängarna på holmarna i Torne älv skapade goda förutsättningar för jordbruk. Under 1930-50 fanns andelsmejerier i alla större kyrkbyar. Torne älvdal hade under långa tider den största mjölk- och smörproduktionen i Norrbotten. Spannmålsodlingen har ej nått större omfattning. Potatis odlades dock tidigt i Tornedalen.

Laxfisket har historiskt varit allmogens förnämsta binäringsgren i Tornedalen. Fisket bedrevs i fasta pator, kolkställen och notvarp. Staten har alltid hävdat sin rätt till laxfisket i Torne älv. Så kallad laxtaxa och senare arrenden har tillämpats i fisket.

Skolväsendet har alltid ägnats stort intresse i Tornedalen. Rationaliseringen av bygdens basnäringar jord- och skogsbruket, medförde stora påfrestningar på levnadsförhållandena i Tornedalen. Befolkningsmässigt var nuvarande Övertorneå kommun på topp under början av 1950-talet med över 10 000 invånare.

Källa: Historik i samband med Tornedalens KTF:s 25 årsjubileum den 3.4. 1971, Bror Muotka 1971


Skriv ut