Vi använder kakor (cookies) så overtornea.se ska fungera och kunna utvecklas. Läs mer om cookies.

Here you can choose in which language you would like to read our website. We are using Google Translate when translating content on this website.

Övertorneå centralorts historia

Ännu år 1809 var Matarengi, som var den dåvarande benämningen på Övertorneå, en liten by med en befolkning på endast 96 personer.

Landsväg från färjestället vid Torneå stad till Övertorneå prästgård anlades år 1779. Postgång mellan Torneå och löjtnantsbostället Tureholm i Haapakylä i Övertorneås närhet inrättades 1783.

Sitt första uppsving fick Övertorneå när järnvägen blev färdig den 15 december 1914 och Övertorneå blev ändstation. Då fick byn tillbaka en stor del av sin tidigare ställning som handelscentra för övre Tornedalen. Denna position hade gått förlorad genom tillkomsten av Ofotenbanan. Järnvägsstyrelsens namn på den nya järnvägsstationen blev Övertorneå, vilket sedan dess blivit stationssamhällets och kyrkbyns officiella benämning.

Övertorneå är vackert beläget på sluttningarna av berget Särkivaara. Numera räknas också bebyggelsen på det närliggande berget Turovaara in i centralorten. I Övertorneå centralort har man försökt skapa en trivsam bostadsmiljö samtidigt som man tagit hänsyn till näringslivets behov av välbelägen tomtmark för större och mindre industrier, hantverk och service.

Övertorneå har också länge varit en betydande skolort. Sedan 1899 finns Tornedalens Folkhögskola i Övertorneå. Hösten 1970 startades Nordkalottens AMU-center i Övertorneå i samarbete mellan Sverige, Norge och Finland. Numera heter denna utbildningsinstitution Nord och har kvar sin inriktning som utbildare för elever från tre nordiska länder.

I Övertorneå centralort bor idag drygt hälften av kommuninvånarna.

Källa: Bror Muotka 1971


Skriv ut