Minnessten över skalden Anders Mikael Keksi

Minnesstenen är rest till minne av skalden Anders Mikael Keksi. Denne var inte själv skrivkunnig men ändå en diktare av stora mått. Dikten om dramatiken i Torneälven 1677 med våldsam islossning och stora översvämningar är den mest kända (Swedish Lappland, 2014).

Lokalisering
I byn Korva, ca 10 km norr om Övertorneå finns ”Keksistenen” placerad.

Vägbeskrivning
Från Övertorneå åker man norrut efter väg 99, vid skylten för Handelsträdgården finns en infart till höger (sett söderifrån) med en mindre parkering. Från parkeringen går en märkt stig ca.100 meter upp på en kulle där minnesstenen är placerad.

Jomotusjärvi

Rastplatsen är belägen intill sjön Jomotusjärvi cirka 26 km nordväst om Övertorneå efter väg 841 mot Korpilombolo på höger sida (sett söderifrån). Rastplatsen är lättillgänglig då den är i nära anslutning till väg 841. Vid rastplatsen finns ett vindskydd med tillhörande eldplatser, toalett och en grillkåta.

Berget Jomotusvaara som är beläget på andra sidan sjön ingår i naturreservatet Makkarajärvi. Läs mer om reservatet på Länsstyrelsens hemsida  Makkarajärvi – Länsstyrelsen i Norrbotten.

Onkijärvi friluftsområde
Karta via google maps: https://goo.gl/maps/eRyBpQSJBYjPDcs68

Onkijärvi är belägen cirka 5,5 km sydväst om Övertorneå centralort. Vid Onkijärvi finns en raststuga med öppen spis, toaletter, grillplats, brygga och vindskydd. Platsen är tillgänglighetsanpassad.

Vägbeskrivning
Från Övertorneå centralort åker man söderut cirka 4,3 km efter väg 99, där det finns infart på högre sida (sett norrifrån) där fortsätter man cirka 1,2 km på en grusväg upp till sjön.

Skyltning
Vid infarten på väg 99 till Onkijärvi finns skyltning på höger sida (sett norrifrån)

Struves meridianbåge

I Övertorneå kommun finns ett av Sveriges 35 världsarv. En utav mätpunkterna i Wilhelm von Struves meridianbåge finns på berget Pullinki, nära Svanstein.

I början av 1800-talet beslöt den tysk-ryska astronomen Wilhelm von Struve att använda sig av triangelmätning för att bestämma den exakta formen och storleken på Jorden. Triangelmätning innebär att man bestämmer punkters läge genom att mäta avstånd och vinklar i trianglar på jordytan. I dag använder vi istället satelliter och GPS instrument.

Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som ligger på 30 kilometers avstånd från varandra längs en 2820 lång stäcka som går från Hammerfest i Norge till Izmail vid Svarta havet. Mätningarna var ett stort steg framåt för forskningen och för utvecklingen av topografisk kartering. 34 av de 265 mätpunkterna finns sedan i juli 2005 med på världsarvslistan och de är markerade genom borrade hål, järnkors, stenkummel eller obelisker.

Struve genomförde sina mätningar mellan 1816 och 1855 och han kunde genom dem belägga att breddgraderna är längre i Skandinavien än vid ekvatorn. Det visade att Jorden inte var klotrund, den var oval och det beror på att polerna plattas till vid jordens rotation när massan dras mot ekvatorn.

Struves meridianbåge går genom tio länder. De är Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina. I Sverige finns sju mätpunkter och fyra av dem är med på världsarvslistan. De finns på bergen Tynnyrilaki, Jupukka, Pullinki och Perävaara som ligger i kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Finland har 83 mätpunkter och sex av dem klassas som världsarv och i Norge ingår fyra punkter i världsarvet.

Världsarvet Struves meridianbåge mätpunkt på Pullinki ska invigdes den 12 juni 2018

Röda kvarn

Karta via google maps: https://goo.gl/maps/iDt5UbdvYzM76XVW9

Mitt i Övertorneå står Röda kvarn – en märklig byggnad som tjänat som nöjesetablissemang sedan 1915.

Biograf, teater, danslokal och varietétribun är några av de funktioner som byggnaden haft och efter en pietetsfull restaurering har Röda kvarn nu återuppstått i sin forna glans. Idag används Röda kvarn främst som repetitionslokal för musikgrupper men även som teater- och konsertlokal. Verksamheten i Röda kvarn administreras av ABF, telefon: 0927-108 15.

Byggnaden
Järnvägen nådde Övertorneå 1914 och när arbetena med stationshuset och spåren var avslutade blev en hel del byggnads-
material över. Detta övertogs av den driftige affärsmannen Magnus Ström. Av överblivna panelbrädor, slipers mm byggde han upp en nöjeslada med märkliga proportioner. Sliprarnas längd begränsade väggarnas höjd och därför fick taket göras särskilt högt och brant.

År 1916 – bara 20 år efter den första filmvisningen överhuvudtaget i Sverige – visades den första filmen i byggnaden. Publiken satt på långbänkar och lite mer än 100 personer rymdes i lokalen. I regel avslutades biokvällarna med att man flyttade undan bänkarna utefter sidorna och sedan spelade någon dragspelare upp till dans.

En film visades så länge publiken kom, i bästa fall två-tre veckor. Efterhand började man ackompanjera filmerna med piano eller vevgrammofon. Det var inte bara film som gällde – publiken lockades även hit av attraktioner som Starke Arvid och Romeo och Julia.

Ljudfilmsbiografen
År 1936 förvärvade redaktören Gösta Björnström byggnaden och då genomfördes en ombyggnad. Bland annat införde man ett sluttande salongsgolv och fasta fåtöljer. Detta innebar att det blev en modern ljudfilmsbiograf, men samtidigt var danstillställningarnas tid förbi. Fasaden, som tidigare varit tjärad, målades faluröd och byggnaden döptes, efter parisisk förebild, till Röda kvarn.

Krigsåren 1939-45 blev en storhetstid för Röda kvarn. Då samlades tiotusentals svenska soldater i Tornedalen för att skydda gränsen och ett av soldaternas få nöjen var filmvisningar. Detta medförde att Röda kvarn blev en av landets mest besökta biografer. Säkert finns det runt om i landet många som legat i beredskap då och som har minnen från Röda kvarn. Klockan 10.00 startade non stop-filmvisningen och först klockan 02.00 stängdes dörrarna för militärerna. Som mest var omkring 20 personer anställda för att sköta biografen under denna intensiva tid. År 1965 kompletterades bioverksamheten med Biokiosken mot gatan.

Restaureringen
Våren 1994 inleddes restaureringen av Röda kvarn. Målet var att återföra byggnaden till det utseende den fick i samband med 1936 års ombyggnad. Bland annat har originalfåtöljerna reparerats, dekorationsmålningarna restaurerats och exteriören återskapats. All målning har skett med traditionell linoljefärg bruten med naturliga jordpigment. Vid filmvisning kommer man även i fortsättningen ha en kortare paus när maskinisten byter filmrulle. En av utgångspunkterna för restaureringen var att byggnaden även skulle kunna användas som teater och konferenslokal. Därför har loger inretts i källarvåningen.

Röda kvarn byggnadsminnesförklarades 1998.