Idag har jag meddelat kommunstyrelsen att jag slutar som kommunchef den 31 oktober 2025. 

Jag har trivts väldigt bra under dessa fem år och det har varit ett oerhört svårt beslut att ta, men som kommunchef stannar man sällan längre än 4–5 år och jag tycker det är bättre att lämna tjänsten i ett stabilt läge där det går bra för kommunen. Det här i kombination med att mina barn bor i Luleå gör att det känns det naturligt att runda av till hösten. 

Det finns mycket vi genomfört under dessa år som jag är stolt över och som jag vill passa på att lyfta. Vi har utnämnts till bästa skolkommun två år i rad, klättrat till vår bästa placering i näringslivsrankingen och blivit årets e-hälsokommun genom satsningar på digitalisering för att frigöra mer tid för vård och omsorg.  

Det har också funnits tunga perioder. Under pandemiåren drabbades vi alla och vi oroade oss för anhörigas och vår egen hälsa, isolering och försörjning. Trots det såg jag en stor gemenskap och en vilja att hjälpa varandra villkorslöst. Till alla medarbetare som arbetade hårt trots stress, osäkerhet och oro – tack! Ni är ett bevis på hur bra och viktig kommunen kan och bör vara i människors liv. 

På väg ut ur pandemin såg vi en stor etablering inom besöksnäringen på Luppioberget. Det var en snabb etablering där kommun och näringsliv samverkade effektivt. Många problem löstes väldigt snabbt av medarbetare på bland annat tekniska enheten och miljö och bygg. Besöksnäringen ger oss en chans att erbjuda något unikt utifrån vår kultur och platsen vi bor på och är en bransch där både stora och små aktörer kan samexistera och bidra, samverka och utvecklas på ett sätt som gynnar varandra. Jag tror vi bara sett början på hur framgångsrik branschen kan bli här och är glad att kommunen kunnat spela en roll i att den vuxit. 

Totalförsvaret har blivit en stor del av kommunens arbete. Vi är en jämförelsevis trygg kommun, men det har blivit tydligt hur händelser långt bort påverkar oss också. Ingen verksamhet är immun mot cyberattacker, klimatrelaterade driftstörningar och oro hos unga som exponeras för världens konflikter varje dag i sina flöden. Det här är ett brett område med omfattande lagstiftning, och vi måste arbeta strategiskt, våga vara självkritiska och se våra sårbarheter. Det är lättare sagt än gjort att i en liten organisation både lösa de dagliga uppgifterna och förbereda sig systematiskt för alla möjliga situationer som kan inträffa. 

En floskel man ofta hör när de med liknande jobb som jag har blir kritiserade är att man ska “se över sina rutiner”. Det är inte lätt, men vi har jobbat väldigt proaktivt för att förbättra oss innan problem uppstår och se över de där rutinerna innan de blivit för gamla. Det kan handla om allt ifrån att göra det enklare att boka idrottshallar till hur man ska jobba med jämställdhet i evenemang vi sponsrar till hur man ska se till att arbeta långsiktigt med arbetsmiljö och förebygga anställdas ohälsa. Det kan handla om att hitta kontaktvägar mellan myndigheter innan krisen dyker upp. Att arbeta strategiskt är svårt i en organisation där det är så mycket som måste lösas i stunden samtidigt som man vet att man inte kan skjuta det långsiktiga framför sig hur länge som helst. Man måste rekrytera personal just nu men samtidigt bli en ännu bättre arbetsgivare för att kunna rekrytera i framtiden då konkurrensen om kompetens knappast blivit mindre. Man måste ge företagare en chans att delta i hur vi jobbar med upphandlingar nu så att vi inte står där en dag och måste försöka locka tillbaka företagare. Det här är bara några av hundratals exempel där jag sett att vi har ödmjuka och kunniga medarbetare som på kort tid gjort stora förändringar till det bättre. 

Slutligen vill jag lyfta våra unga. Vi har en fritidsgård som är ovanligt populär och en grupp ungdomar där i Kulturcrew som anordnade sin första egna festival i sommar. Att se engagemang hos unga kommunbor är en sådan sak man aldrig kan ta för givet. Vi har många som arbetar i Övertorneå kommun som anordnar saker för unga och som vet hur viktiga de är och tar tillvara på deras initiativ. Idag konkurrerar man som kommun med hela världen som en möjlig plats att flytta till och att ens ungdomsår varit bra är inte bara viktigt för enskilda ungdomar utan för kommunens framtid.