Öppet brev till statsminister Ulf Kristersson & minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin från Kommunstyrelsens ordförande Tomas Mörtberg

Jag har något viktigt att säga till statsministern och civilförsvarsministern, men den egentliga läsaren av detta brev är mycket bredare, det är hela svenska folket. Som kommunalråd i Övertorneå har jag fått frågan av civilförsvarsministern, i hans tal på Folk och Försvars rikskonferens förra veckan, ifall krigsorganisation, trygghetspunkter, nödvattenplan och redundant försörjning av livsmedel, värme och el är säkerställd till omsorgsverksamheten inom kommunen? Ifall inte så uppmanar ministern mig att sätta igång med det arbetet.

Mitt lugnande besked till ansvarig minister är, ja, i Övertorneå Kommun har vi sedan lång tid tillbaka arbetat med samhällsskydd och beredskap. Vi har riggat en organisation för att säkerställa samhällsviktiga funktioner om det uppstår en krissituation. Vi genomför kontinuerliga utbildningar och övningar dels internt inom kommunen dels i samverkan med andra aktörer i länet som Länsstyrelsen, Region Norrbotten och Försvarsmakten.

Vi har i Övertorneå många gånger sett att det är kommunen som man i första hand vänder sig till i kriser eller svåra situationer, oavsett om det är en kommunal verksamhet eller inte som man har frågor om. Uteblivna vädervarningar när kylan svepte in med temperaturer som gjorde det omöjligt att fylla på tankstationer med diesel, frågor kring covids smittsamhet, bristande mobiltäckning i bostadsområden, otydliga regler för gränspendlare under pandemin, svenska skyddsrums status när Ryssland attackerade Ukraina. Allt det här är frågor som inte nödvändigtvis är en kommuns främsta ansvarsområde men som man ändå ställer till kommunen eftersom vi för väldigt många människor är den tydligaste representanten för samhället. Vi sätter oss in i frågor som är regionala eller statliga och försöker vara den representant för samhället i stort som våra medborgare förväntar sig att vi ska vara. Kommunerna, och det kanske gäller extra mycket i små kommuner, är väldigt synliga i människors vardag, så när man letar efter någon som ska uppfylla samhällskontraktet är det, givetvis inte alltid men väldigt ofta, till kommunen man hör av sig.

Det blir dock alltmer ensamt för oss som kommun att representera samhället i människors vardag. Förra veckan genomförde vi i kommunen en utbildning för krisledningsnämnden och samma dag som utbildningen hölls får jag beskedet av en statligt anställd på Post Nord att Post Nord kommer stänga det enda postkontoret som finns i kommunen. De fem anställda kommer erbjudas anställning på ett annat kontor i länet. En av anledningarna till beslutet är att Post Nord inte kommer att förlänga hyresavtalet som går ut under detta år. Vad beträffar hyresnivån för postkontoret i Övertorneå är den i paritet med vad hyran för ett garage, med platser för fem bilar, är i en större stad i landet.

Med hänvisning till det besked jag fick om nedläggningen av postkontoret är frågorna jag ställer till statsministern och civilförsvarsministern berättigad.

Gör ni själva, som ansvariga ministrar i regeringen, det ni säger att vi som ansvariga för kommunerna ska göra för att samhällsviktiga funktioner ska fungera i kristider, eller ska de funktionerna begränsas till att enbart fungera i större städer?

Varför är det en bra strategi att just nu, när kommuner behöver resurser till att bygga upp beredskapen ytterligare, lägga ner arbetsplatser som bidrar till viktiga skatteintäkter i delar av landet som redan idag har ett sviktande befolkningsunderlag?

Vad händer med försvarsviljan och förtroendet till samhället på platser som staten drar sig bort från mer och mer?

Det här är inte enkla frågor att besvara men jag tror inte det finns många som anser att förtroendet för staten blir större när man lägger ner och centraliserar. Vi får statligt stöd för att jobba med inflyttning med ena handen men samtidigt flyttar man godtyckligt statliga tjänster och samhällsservice bort från vår kommun med den andra. Ifall nedstängningen av Postkontoret i Övertorneå genomförs enligt det beslut som är taget innebär det att vi i Övertorneå kommun från och med juni månad, vad jag vet, bara kommer ha åtta statligt anställda personer; fem poliser och tre anställda på Systembolaget.

I civilförsvarsministern tal listades många områden med uppmaningen till kommunalråd, företagare och privatpersoner: “Sätt igång!” Det finns många områden där det är möjligt att bara “sätta igång” som civilförsvarsministern uttrycker det, och också på ganska kort tid få en mycket bättre beredskap. Att bygga ett förtroende mellan samhället och dess medborgare som man sen, när krisen väl knackar på dörren, är absolut beroende av, är inget som man bara sätter igång och genomför på en handvändning. Där räcker inte det som civilministern kallar “good enough” i sitt tal. Det tar åratal, kanske generationer till och med, att bygga upp. Det går snabbt att rasera.

Med kraft av mitt kommunala ämbete säger jag till statsministern och civilförsvarsministern: att i de mindre kommunerna genomföra nedstängningar av samhällsviktiga funktioner som staten har ett ansvar för är direkt kontraproduktivt för regeringens intentioner med civilt försvar. Ifall regeringen ska bli trovärdiga i detta arbete ska de ta civilministerns ord på allvar, ”Det som kan göras snabbt ska göras snabbt, inget ska i onödan dras i långbänkar och där vi kan ta genvägar ska vi göra det”.

Som kommunalråd vill jag vara med och bygga upp landets beredskap, inte ständigt stånga mig blodig mot staten i en kamp om att få behålla samhällsservice som större kommuner kan ta för given. Därför förväntar jag mig att regeringen agerar snabbt och beslutar att inga samhällsviktiga funktioner som staten ansvarar för i kommunerna får läggas ner. För trovärdigheten och för att vi, det svenska folket, ska förstå allvaret är detta beslut överordnat alla andra beslut, som regeringen beslutar, rörande det civila försvaret.

Tomas Mörtberg
Kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå