Tillsammans med Riksbyggen utreder vi under våren vilka möjligheter som finns att skapa ett trygghetsboende i kommunen. Utredningen inriktar sig på en nybyggnation och i juni kommer resultatet presenteras för politikerna i kommunfullmäktige som kommer fatta beslut om hur vi ska gå vidare.

Varför satsa på trygghetsboende?
Frågan om trygghetsboende eller seniorboende har diskuterats under en längre tid eftersom det finns en stor efterfrågan på den här typen av boende. Många som inte längre har energin för att bo kvar i sina hus har idag inga bra alternativ då de lägenheter som finns lediga inte är anpassade för de behov många äldre kan ha. Att man inte längre har samma energi att sköta om en egen villa och tomt kan skapa en otrygghet för många och att bo kvar kan även leda till ensamhet och social isolering som man mår dåligt av.

Samtidigt som vi ser att många inte känner sig trygga i sina hus när man blir äldre så ser vi att yngre familjer har svårt att hitta hus på bostadsmarknaden här. Att kunna erbjuda en bättre boendeform för de över 65 år som vill flytta till ett enklare boende och samtidigt ge yngre människor en möjlighet att flytta hit och köpa hus ser vi som en stor vinst för alla.

Vad är ett trygghetsboende?
Målet med ett trygghetsboende är att vara ett bättre alternativ än en villa för den som känner att det kan leda till ett lite enklare men mer aktivt liv med mer social gemenskap. Trygghetsboenden har därför särskilda gemensamma utrymmen för att umgås och för att utöva hobbyverksamhet. Det kan även finnas trygghetsvärdar på plats för att anordna aktiviteter eller var ett socialt stöd vid behov.

Särskilda boenden, det som ofta kallas “äldreboenden”, är en boendeform som är behovsprövad och är bara till för de som har ett behov av vård och omsorg. Särskilda boenden regleras av socialtjänstlagen och är ofta ett för stort steg för den som bor i villa och klarar det mesta själv men vill ha en förändring. Trygghetsboenden däremot är mer som studentboenden – en boendeform anpassad för en viss period i människors liv utifrån vad man har för behov just då.

I ett kooperativt trygghetsboende finns det representanter från de boende med i hyresgästföreningen. Man kan därför påverka sitt boende i hög utsträckning när det gäller till exempel service, miljö, ekonomi och fokus ligger på att få mer frihet än vad ens tidigare boende gett en.

Praktisk information om utredning och beslut
Samarbetet med Riksbyggen har startats efter att socialnämnden fattat ett inriktningsbeslut att bygga ett trygghetsboende. Kommunstyrelsen har sen fattat beslut om att upphandla en samarbetspart.

Fram till kommunfullmäktiges beslut står Riksbyggen för sina kostnader och kommunen för sina. Beslutar kommunfullmäktige att projektet skall fullföljas startar vi gemensamt med Riksbyggen en kooperativ hyresrättsförening och Riksbyggens kostnader (250 000 kr exkl. moms) kommer då ingå i föreningens uppstartskostnader för genomförandet av projektet. I styrelsen sitter representanter från kommunen, Riksbyggen och hyresgäster. Alla som bor i ett trygghetsboende är medlemmar i föreningen. Hyran bestäms av styrelsen och eventuellt överskott går till föreningen och dess medlemmar.

Om ett beslut fattas att projektet inte skall fullföljas fakturerar Riksbyggen istället kommunen för sina kostnader.