Ett rikt kulturutbud är en viktig grund för människans trivsel och hälsa. Att ha en bra fritid är viktigt för en god livskvalitet.

Ett levande lokalt kultur- och föreningsliv är en förutsättning för att gott och hållbart samhälle. Det skapar sammanhållning, förtroende och tillit mellan människor och stimulerar till en vital samhällsdebatt. Kulturen ansluter det förflutna med nuet, och nuet med framtiden. Aktörer inom den ideella sektorn har stor betydelse – som kulturskapare, folkbildare, opinionsbildare och bärare av demokratiutveckling. Det offentliga har en viktig uppgift i att främja och synliggöra det lokala kulturlivet genom att tillhandahålla en kulturell infrastruktur med platser och arenor där olika aktörer kan mötas.

Kultur i dess vidaste mening handlar om vad som är viktigt för människor och samhällen. Det handlar om relationer, gemensamma minnen och upplevelser. Det handlar om identitet, historia och en känsla av platsens betydelse. Det handlar om olika kulturella och religiösa bakgrunder. Tornedalen har alltid varit en mångkulturell mötesplats. Övertorneå präglas av sin närhet till Finland och detta blir särskilt tydligt inom kulturområdet. I kommunen finns ett välbevarat kulturarv och rikt kulturliv.  Vi har till och med ett eget språk – meänkieli – som är ett av Sveriges fem erkända minoritetsspråk. Övertorneå kommun är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli.

Övertorneå kommun är delägare i aktiebolaget Filmpool Nord AB. Tillsammans med Filmpool Nord arbetar vi för att utveckla filmindustrin i vår kommun samt för att erbjuda våra ungdomar och barn möjligheten att se, analysera och göra film.

Filmpool Nord (FPN) är Sveriges näst största regionala produktionscentrum för film- och TV-produktion och pionjärer inom regional filmproduktion. FPN utvecklar, samproducerar och finansierar långfilm, TV-drama, dokumentär- och kortfilm. Dessutom är FPN ett resurscentrum för film vilket innebär att FPN aktivt arbetar med barn- och ungdomsverksamheten i regionen samt med visning och spridning av film.

Filmpool Nord som startades 1992 drivs sedan 1996 som ett aktiebolag och ägs av tolv kommuner i Norrbotten samt av Norrbottens läns landsting.

• Filmpool Nords hemsida
• Filmpool Nord på Facebook

Aunesgården, Övertorneå hembygdsmuseum är en karaktäristisk tornedalsk byggnadstyp från 1800-talets första årtionden

Området består av mangårdsbyggnad från 1820, loftbod, bagarstuga. ladugård och aitta.

I Aunesgården förvaras förutom en unik samling tornedalskistor även en mängd föremål från äldre tider. Bagarstugan har vinterbonats och uthyres för bakning.

Under perioden 20250613-20250815 är Aunesgården öppen för spontanbesök dagligen kl. 10-18. För att upptäcka gården, hämta enkelt nyckeln på andra sidan gatan (Ekobadet).

Vill du boka ett besök? Kontakta Hembygdsföreningen, mer information hittar du här.

Vi erbjuder bland annat svårtillgängligt arkivmaterial i digital form. En hjälp exempelvis för dig som släktforskar.

Nordkalottens kultur- och forskningscentrum, NKFC, är ett forskningscentrum med inriktningen att med Nordkalottbiblioteket som bas ska bli grunden för ett arkiv innehållande material som berör området, material i form av ljud, bild och papper- och skriftsamlingar.

Vi erbjuder:

• Nordkalottbiblioteket, en unik samling av Nordkalottlitteratur
• Ljudarkiv – CD och  ljudmaterialet även sökbart i databas
• Bildarkiv, ett flertal samlingar – bilderna även sökbara i databas
• Dokumentarkiv – CD
• Forskarplatser
• Släktforskningsmaterial
• Kulturella aktiviteter – föreläsningar, forskarrapporter, utställningar m m

Ta gärna kontakt med oss så berättar vi mer om verksamheten.

Mer information finns på www.nordkalottbiblioteket.se

Mitt i Övertorneå står Röda kvarn – en märklig byggnad som tjänat som nöjesetablissemang sedan 1915.

Biograf, teater, danslokal och varietétribun är några av de funktioner som byggnaden haft och efter en pietetsfull restaurering har Röda kvarn nu återuppstått i sin forna glans. Idag används Röda kvarn främst som repetitionslokal för musikgrupper men även som teater- och konsertlokal. För att boka Röda Kvarn, kontakta kultur- och fritidskontoret.

Byggnaden
Järnvägen nådde Övertorneå 1914 och när arbetena med stationshuset och spåren var avslutade blev en hel del byggnads-
material över. Detta övertogs av den driftige affärsmannen Magnus Ström. Av överblivna panelbrädor, slipers mm byggde han upp en nöjeslada med märkliga proportioner. Sliprarnas längd begränsade väggarnas höjd och därför fick taket göras särskilt högt och brant.

År 1916 – bara 20 år efter den första filmvisningen överhuvudtaget i Sverige – visades den första filmen i byggnaden. Publiken satt på långbänkar och lite mer än 100 personer rymdes i lokalen. I regel avslutades biokvällarna med att man flyttade undan bänkarna utefter sidorna och sedan spelade någon dragspelare upp till dans.
En film visades så länge publiken kom, i bästa fall två-tre veckor. Efterhand började man ackompanjera filmerna med piano eller vevgrammofon. Det var inte bara film som gällde – publiken lockades även hit av attraktioner som Starke Arvid och Romeo och Julia.

Ljudfilmsbiografen
År 1936 förvärvade redaktören Gösta Björnström byggnaden och då genomfördes en ombyggnad. Bland annat införde man ett sluttande salongsgolv och fasta fåtöljer. Detta innebar att det blev en modern ljudfilmsbiograf, men samtidigt var danstillställningarnas tid förbi. Fasaden, som tidigare varit tjärad, målades faluröd och byggnaden döptes, efter parisisk förebild, till Röda kvarn.

Krigsåren 1939-45 blev en storhetstid för Röda kvarn. Då samlades tiotusentals svenska soldater i Tornedalen för att skydda gränsen och ett av soldaternas få nöjen var filmvisningar. Detta medförde att Röda kvarn blev en av landets mest besökta biografer. Säkert finns det runt om i landet många som legat i beredskap då och som har minnen från Röda kvarn. Klockan 10.00 startade non stop-filmvisningen och först klockan 02.00 stängdes dörrarna för militärerna. Som mest var omkring 20 personer anställda för att sköta biografen under denna intensiva tid. År 1965 kompletterades bioverksamheten med Biokiosken mot gatan.

Restaureringen
Våren 1994 inleddes restaureringen av Röda kvarn. Målet var att återföra byggnaden till det utseende den fick i samband med 1936 års ombyggnad. Bland annat har originalfåtöljerna reparerats, dekorationsmålningarna restaurerats och exteriören återskapats. All målning har skett med traditionell linoljefärg bruten med naturliga jordpigment. Vid filmvisning kommer man även i fortsättningen ha en kortare paus när maskinisten byter filmrulle. En av utgångspunkterna för restaureringen var att byggnaden även skulle kunna användas som teater och konferenslokal. Därför har loger inretts i källarvåningen.

Röda kvarn byggnadsminnesförklarades 1998.

I Övertorneå kommun finns ett av Sveriges 35 världsarv. En utav mätpunkterna i Wilhelm von Struves meridianbåge finns på berget Pullinki, nära Svanstein.

I början av 1800-talet beslöt den tysk-ryska astronomen Wilhelm von Struve att använda sig av triangelmätning för att bestämma den exakta formen och storleken på Jorden. Triangelmätning innebär att man bestämmer punkters läge genom att mäta avstånd och vinklar i trianglar på jordytan. I dag använder vi istället satelliter och GPS instrument.

Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som ligger på 30 kilometers avstånd från varandra längs en 2820 lång stäcka som går från Hammerfest i Norge till Izmail vid Svarta havet. Mätningarna var ett stort steg framåt för forskningen och för utvecklingen av topografisk kartering. 34 av de 265 mätpunkterna finns sedan i juli 2005 med på världsarvslistan och de är markerade genom borrade hål, järnkors, stenkummel eller obelisker.

Struve genomförde sina mätningar mellan 1816 och 1855 och han kunde genom dem belägga att breddgraderna är längre i Skandinavien än vid ekvatorn. Det visade att Jorden inte var klotrund, den var oval och det beror på att polerna plattas till vid jordens rotation när massan dras mot ekvatorn.

Struves meridianbåge går genom tio länder. De är Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina. I Sverige finns sju mätpunkter och fyra av dem är med på världsarvslistan. De finns på bergen Tynnyrilaki, Jupukka, Pullinki och Perävaara som ligger i kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Finland har 83 mätpunkter och sex av dem klassas som världsarv och i Norge ingår fyra punkter i världsarvet.

Världsarvet Struves meridianbåge mätpunkt på Pullinki ska invigdes den 12 juni 2018.

Under 2017-2018 har Övertorneå kommun inlett en satsning på samtida utomhuskonst. Detta efter en motion till kommunfullmäktige av Eva Juntti-Berggren. Hon har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kommunen inrättar en Konstens väg efter järnvägens tidigare banvall mellan Övertorneå och Hedenäset. Sommaren 2018 har den första etappen av Konstens väg öppnats. Den sträcker sig genom det tidigare järnvägsområdet i Övertorneå, kallad ”aseman ranta” på meänkieli.

Läs mer om konst i Övertorneå här: overtornea.se/kultur-fritid/konstens-vag

Övertorneå kommuns kulturråd finns till för att främja kulturen i kommunen. De är engagerade i allt som har med kultur att göra: film, teater, konst, museum, bibliotek, och mycket mer.

Kultur- och fritidsutskottet har tagit beslut om att kulturarbetet ska lyftas och ett kulturråd sammankallas.

Syftet med kulturrådet är att samordna, planera och organisera arbetet och olika kulturaktiviteter i hela kommunen.

Övertorneå kommuns kulturrådet har representanter från:

• Övertorneå Konstförening
• Övertorneå Teaterförening
• Övertorneå Forskarförening
• Övertorneå Folkets Hus
• Övertorneå Församling
• Övertorneå Hembygdsförening
• Biblioteket
• Kulturskolan