Ska du bygga nytt eller bygga till ditt hus finner du här information om bland annat bygglov och bygganmälan, exempel på saker du bör tänka på med mera.

Bygglov
I bygglovet prövas om den sökta åtgärden är lämplig med hänsyn till dess utformning och/eller påverkan på omgivningen. Allt som har med byggteknik och invändig tillgänglighet prövas i samband med bygganmälan. Bygglov krävs i de flesta fall.

Klimatdeklaration av byggnader

Från 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpverkan från byggskedet det betyder att nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs.
För mer information: Boverket, Klimatdeklaration

Läs mer hos boverket:

Adress- och lägenhetsregister

Lägenhetsregistret är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Det är upprättat i hela landet från den 1 november 2010 och redan nu i alla kommuner. Registret innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om bostadsarea, antal rum och kökstyp samt lägnhetskategori.

På den här webbplatsen hittar du information om syftet med lägenhetsregistret och en beskrivning av vad det innehåller.

Namngivning

I Övertorneå kommun har Samhällsbyggnadsnämnden ansvaret för ortnamnsverksamheten.

Med ortnamn avser vi i denna information exempelvis namn på gator, kvarter, parker och skolor. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för ortnamnsverksamheten och tar fram förslag till nya namn samt ansvarar för namn- och adressregister. 

Namnberedning och beslut Beslutanderätten beträffande namngivning ligger hos kommunfullmäktige som dock har delegerat beslut angående namngivning av gator, vägar, parker och kvarter samt institutioner och anläggningar till Samhällsbyggnadsnämnden.

Namngivningen omfattar bebyggelseområden, gator/vägar, torg, parker, kvarter och skolor och andra institutioner mm. Tillskapandet av namn blir oftast aktuellt i samband med att nya detaljplaner tas fram. Vägar på landsbygden i Övertorneå namnsätts endast i den mån det behövs för att åstadkomma belägenhetsadresser. Kvartersnamn sätts endast om detta är påkallat ur fastighetsbildningssynpunkt.

Vid namnsättning utgår vi från följande kriterier:

• namnen skall vara unika
• vara lätta att skriva och uppfatta
• vara korrekta ur språklig synpunkt
• inte vara löjliga eller frånstötande
• inte återge namn på levande personer
• gärna vara namn med tradition

Adressättning

En ny adress kan behövas vid all typ av nybyggnation eller vid till- eller ombyggnad av flerbostadshus.

Kommunen beslutar om adresser för bostäder och verksamheter. Nya adresser tas fram av Miljö- och byggnadsnämnden som lägger in dessa i Lantmäteriets register.

I de flesta byar inom Övertorneå kommun tillämpas något som vi kallar landsbygdsadressering. Belägenhetsadressen utgår därmed från bynamnet, exempelvis Kuivakangas.

Ansökan om adress inom Övertorneå kommun ställs till Miljö- och byggnadsnämnden.

Hitta rätt! Adresserna är lokaliserande och utgör grunden för postens adresser. En bra adressättning är viktig för att utryckningsfordon som brandkår, ambulans och polis snabbt skall hitta fram till en adress.

Även i offentlig förvaltning är ortnamn/adresser av betydelse vid planering, exploatering och förvaltning. Att hjälpen från hemtjänsten eller taxi skall nå fram är andra exempel där adressen spelar en viktig roll.

Lägenhetsregistret

Lägenhetsregistret är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Det innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om area, antal rum och kökstyp.

Även bostäder i småhus, som villor och radhus, ingår i registret. Detta gäller oavsett om de används för permanent boende eller fritidsboende. Det finns ingen uppgift i lägenhetsregistret om vem som äger, hyr eller bor i en lägenhet. Registret innehåller i huvudsak endast information om själva bostaden och byggnaden samt om bostadens adress.

Statistiska centralbyrån (SCB) kan med hjälp av registret ta fram statistik över bostäder och hushåll för att t ex beskriva byggandet i landet, förändringar i bostadsbeståndet samt för samhällsplanering och forskning. Det innebär också att de traditionella folk- och bostadsräkningarna med frågeblanketter inte behövs längre. Uppgiftslämnandet minskas för både allmänhet och fastighetsägare. 

Uppgifter till lägenhetsregistret  Övertorneå kommuns uppdrag är att i samband med bygglovshanteringen samla in uppgifterna och registrera dessa i lägenhetsregistret. Du som avser att uppföra en bostadsbyggnad kommer i samband med ditt bygglov att uppmanas att fylla i en blankett med uppgifter till underlag för lägenhetsregistret.

Lägenhetsnummer I de fall där det finns fler än en bostad med samma adress, exempelvis i flerbostadshus, har varje bostad fått ett eget nummer enligt en standard. Numret anger var i byggnaden lägenheten finns.

Vem är skyldig att lämna uppgifter? Den som äger en fastighet eller avser att uppföra sådan genom nybyggnation med en eller flera bostadslägenheter och som får en uppmaning att lämna uppgifter är, enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister, skyldig att lämna de uppgifter som behövs för att upprätta lägenhetsregistret. Med fastighetsägare avses i lagen även tomträttshavare och ägare av byggnad på annans fastighet (så kallad ofri grund).

Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj. Planen ger en samlad bild av markanvändningen och hur det är tänkt att miljön ska förändras eller bevaras. En detaljplan ger byggrätt inom de bestämmelser som anges. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar bebyggelsens omfattning och användning inom ett visst område.

Kontakta Samhällsbyggnadsförvaltningen om du vill veta vilken detaljplan som gäller för ett specifikt område.

Vill du bygga nytt, bygga till eller på annat sätt förändra ditt hus ska du söka bygglov hos kommunens Miljö- och byggnadsnämnd.

Du behöver vanligtvis söka bygglov för att

• uppföra en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats
• bygga till en byggnad
• göra vissa ändringar, till exempel när du vill ändra utseende på en byggnad (om åtgärden väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär), vill inreda ytterligare en bostad eller vill använda en byggnad på ett nytt sätt

För andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra

• nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor upplag och materialgårdar
• tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift
• fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser
• radio- eller telemaster eller torn
• vissa vindkraftverk
• murar och plank
• parkeringsplatser utomhus
• begravningsplatser
• transformatorstationer

Bygglov för skyltar och ljusanordningar

I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Bygglov för skylt inkluderar tillfälliga skyltar, permanenta skyltar, skyltar målade på fasad, bokstäver monterade direkt på fasaden, skyltar placerade vinkelrätt mot fasad, flyttning av befintlig skylt mm. Bygglov krävs inte för befintlig skylt som byter innehåll om storlek, placering och belysning inte ändras.

I områden utanför detaljplan är det Länsstyrelsen, eller väghållningsmyndigheten – enligt Väglagen som beslutar om tillstånd (Inom vägområden är det väghållningsmyndigheten medan inom och utanför 50 m från ett vägområde är det Länsstyrelsen som prövar och beslutar om skyltar).

Du kan också behöva lov för att

• riva en byggnad eller en del av en byggnad (se “rivningslov” i menyn till vänster)
• ändra tomtens utseende, till exempel genom att schakta bort eller fylla på jord, fälla träd eller plantera skog (se “marklov” i menyn till vänster)

Vissa byggnadsåtgärder är befriade från bygglov (se “lovbefriade åtgärder” i menyn till vänster). I bygglovet prövas om en byggnadsåtgärd är lämplig för platsen och det avsedda ändamålet. I prövningen tar man hänsyn till allmänna och enskilda intressen.

Din ansökan prövas mot kraven i plan- och bygglagen (PBL), gällande detaljplan och krav i andra lagar, förordningar och regler. Nya byggnader, ombyggnader och andra förändringar ska utformas så att de är ändamålsenliga och estetiskt tilltalande. Bland många andra krav tas hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärden på platsen.

När du söker bygglov ska du lämna in en ansökningsblankett med tillhörande ritningar och handlingar. Exakt vilka ritningar och handlingar som ska bifogas kan variera beroende på vad du söker lov för (se “handlingar som krävs vid bygglovsansökan” i menyn till vänster).

För byggande inom strandskyddsområde krävs tillstånd enligt miljöbalken (se “strandskydd” i menyn till vänster).

Startbesked

Det krävs alltid ett startbesked innan du får påbörja byggnationen. Vid enklare åtgärden får du ditt startbesked tillsammans med bygglovet. Om du bygger utan lov eller börjar utföra en åtgärd som kräver startbesked tas en sanktionsavgift ut. Om du är osäker på vad som gäller för just din fastighet, kontakta Miljö- och byggnadsförvaltningen för mer information.

Läs mer:

Vilka handlingar som krävs beror på vad som ska byggas, men alla bygglov kräver ifylld bygglovsblankett.

Utöver ansökningsblanketten ska du lämna in ritningar som visar vad du vill göra, var du vill bygga eller ändra och hur det ska se ut, med mått, material och färgsättning.

Ritningarna för mindre byggen ska vara ritade i skala 1:100 (1 centimeter på ritningen motsvarar 1 meter i verkligheten). Färgsättningen ska visas med en färgkod eller på ett separat papper med exempel på föreslagna färger.

Kopior på ritningar ska lämnas till miljö- och byggnadsförvaltningen i två exemplar. Ritningarna ska vara kopierade med svarta streck och svart text på vitt papper.

Enkla åtgärder
För enkla åtgärder, till exempel en inglasad altan, kan du få startbesked tillsammans med bygglovsbeslutet. Du ska då kunna visa att det du tänker bygga kommer att uppfylla de krav som ställs enligt Plan- och bygglagen och övriga regler. Du behöver därför lämna in följande handlingar utöver de vanliga bygglovshandlingarna:

• En teknisk sektionsritning i skala 1:20. Ritningen ska visa material, dimensioner och infästningar för de tekniska lösningar som du tänker använda.
• En enkel kontrollplan för egenkontroll.

Exempel på handlingar som behövs för olika enkla byggnadsåtgärder

• En åtgärd som att flytta eller ta upp ett nytt fönster eller en dörr kräver:
• En situationsplan i skala 1:400 eller 1:500. Situationsplanen ska visa hela din fastighet/tomt och var du vill göra en ändring. Visa till exempel med en pil som pekar på den sida av huset som du vill ändra.
• En fasadritning för den sida av huset där du vill göra ändringen.
• En planritning som visar huset och det rum där du vill göra ändringen.
• En genomskärning (teknisk sektionsritning) i skala 1:20 som visar vilka tekniska lösningar du tänker använda.
• En enkel kontrollplan för egenkontroll. Ange vem som ska ansvara för byggherrens egenkontroll.

Ritningarna ska visa hur du har tänkt att det nya fönstret eller den nya dörren ska se ut med mått, material, placering och färgsättning i plan och fasad. Om du flyttar en dörr eller fönster ska du markera på ritningen var öppningen som ska sättas igen finns, och vilket material och färg du har tänkt använda.

En enkel tillbyggnad kräver:

• En situationsplan i skala 1:400 eller 1:500. Situationsplanen ska visa hela din fastighet/tomt och var du vill placera tillbyggnaden. Hela byggnaden ska vara måttsatt på utsidan och måtten ska sättas så att man kan utläsa hur tillbyggnaden sluter an till det befintliga huset. Du ska också visa att du kan klara ditt parkeringsbehov på fastigheten efter tillbyggnaden.
• En eller flera planritningar i skala 1:100. Planritningarna ska visa det gamla huset där du ansluter och tillbyggnaden med mått på utsidan av tillbyggnaden. Golvet ska vara höjdsatt i förhållande till det gamla golvet.
• Fasadritningar i skala 1:100 på alla nya sidor av tillbyggnaden, med höjder från marken till färdigt golv och takfot och taknock. Både befintlig marknivå och den nya marknivån ska ritas in så att det tydligt framgår hur du löser tillgängligheten för funktionshindrade och avrinning för dagvatten från huset.
• En genomskärning (teknisk sektionsritning) i skala 1:20 som visar vilka tekniska lösningar du tänker använda.
• En enkel kontrollplan för egenkontroll.

Exempel på handlingar som behövs för större åtgärder

Vid större och mer komplexa byggprojekt granskas inte de tekniska egenskapskraven i bygglovsprövningen. Därför krävs ett separat startbesked för att få påbörja byggnationen. Startbeskedet ges då vanligtvis i samband med det tekniska samrådet som hålls efter att bygglovet har getts.

En ny byggnad kräver:

• En nybyggnadskarta (beställs hos Metria) i skala 1:400 som visar hela din fastighet/tomt och var du vill placera den nya byggnaden. Byggnadens placering ska måttsättas från fastighetsgränserna. Höjden på färdigt golv ska anges med antalet meter över havet (så skallad “plushöjd”). På nybyggnadskartan (eller en separat markritning) ska du också visa att du klarar tillgänglighet, ditt behov av parkering inne på tomten och att din utfart mot gata eller väg är lämpligt placerad. Om du redan har en byggnad på fastigheten/tomten, och den gamla byggnaden har bygglov eller är ordentligt inmätt eller om du ska bygga utanför detaljplanerat område, kan det räcka med en vanlig måttsatt situationsplan. Kontakta samhällsbyggnadsförvaltningen om du är osäker.
• Måttsatta planritningar i skala 1:100 på alla våningar.
• Fasadritningar i skala 1:100 på alla sidor av huset, med material, färg samt höjder på mark, takfot och taknock. Både befintlig marknivå och den nya marknivån ska ritas in så att det tydligt framgår hur du löser tillgängligheten för funktionshindrade och avrinning för dagvatten från huset.
• En eller flera genomskärningar av huset i skala 1:100 som visar hur högt det färdiga golvet (eller golven) ligger ovanför marken (eller under marken om du tänker bygga en källare).
• Anmälan av kontrollansvarig. Kontrollansvarig ska vara certifierad. Anmälan görs på bygglovsblanketten.

Generellt för alla ritningar

Ritningarna ska vara fackmannamässiga gjorda så att alla kan förstå vad du vill göra. Se exempel på flera olika fackmannamässiga ritningar under “Exempelritningar” i menyn till höger.

Övriga handlingar

Om ditt projekt ligger inom strandskyddat område krävs dessutom strandskyddsdispens (se “strandskydd” i menyn till vänster). Dispensen söks på blankett som ligger på kommunens hemsida.

Dessutom ska du kunna visa att du kan ordna vatten och avlopp på ett bra sätt. Det kan vara att du kan ansluta till kommunalt vatten och avlopp eller att du kan visa att du kan anlägga en godkänd enskild avloppsanläggning. Anmälan till kommunalt vatten och avlopp sker på blankett på kommunens hemsida. Tillstånd till enskild avloppsanläggning söks på blankett på kommunens hemsida (se “vatten och avlopp” i menyn till vänster)

Startbesked
Innan du påbörjar en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan behöver du även ett startbesked. Det räcker alltså inte med att du har ett beviljat lov.

Ditt startbesked kan utfärdas efter, men oftast i samband med att ditt lov beviljas. miljö- och byggnadsförvaltningen måste först granska om åtgärden uppfyller kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

I samband med startbeskedet fastställer miljö- och byggnadsförvaltningen:

• vilken kontrollplan som ska gälla
• vilka villkor som gäller för att få påbörja åtgärderna
• vilka handlingar som ska lämnas in för att ett slutbesked ska ges

Om du påbörjar din åtgärd utan ett startbesked tas en sanktionsavgift ut.

Slutbesked
Du som är byggherre måste visa att alla krav för din åtgärd är uppfyllda innan miljö- och byggnadsförvaltningen kan utfärda ett slutbesked. Kraven finns i ditt lov, kontrollplan och startbesked.

I ditt startbesked står det vilka handlingar du som byggherre ska lämna in till miljö- och byggnadsförvalningen för ett beslut om slutbesked.

Det är viktigt att du som är byggherre lämnas in begäran om slutbesked i god tid innan ditt bygge färdigställs. Nämnden får då tid på sig att kalla till ett slutsamråd samt avgöra om det behövs mer underlag  för att ett slutbesked ska fattas.

När du får ditt slutbesked får du även ta byggnaden i bruk. Du får exempelvis inte flytta in i en byggnad förrän du fått ditt slutbesked.

Tekniskt samråd är ett möte där man går igenom förutsättningarna för ett byggprojekt.

Det tekniska samrådet ska genomföras för sådana projekt som behöver en kontrollansvarig. Byggherren kan också begära eller efterfråga tekniskt samråd. Handläggaren kallar skriftligen byggherren och kontrollansvarig till det tekniska samrådet.

Under samrådet går man igenom följande:

• Arbetets planering och organisation.
• Byggherrens förslag till kontrollplan samt övriga handlingar och dokument som byggherren lämnat in.
• Eventuellt farligt avfall.
• Behovet av platsbesök eller andra tillsynsåtgärder.
• Behovet av byggfelsförsäkring och/eller färdigställandeskydd.
• Behovet av energiberäckning.
• Behovet av klimatdeklaration.
• Behovet av utstakning.
• Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.
• Behovet av ytterligare möten

Handläggaren informerar om vilka tillstånd från andra myndigheter som kan behövas och för protokoll från mötet.

Handlingar som krävs för startbesked och/eller tekniskt samråd:

• Förslag till kontrollplan.
• Konstruktionsritning (eller konstruktions- och hållfastighetsbeskrivning för enklare åtgärder som garage och eldstäder).
• Rivningsplan (endast om man misstänker att det finns farliga ämnen och material som uppkommer vid rivning, till exempel asbest, bly, kvicksilver eller PCB).
• Uttalande från skyddsombud eller arbetstagarrepresentant (gäller endast för verksamhet med anställd personal).
• Skyddsrumsbesked vid nybyggnad eller omfattande ändring av byggnad, speciellt om källare berörs. Detta gäller inte enbostadshus.
• Byggfelsförsäkring vid omfattande ändring eller nybyggnad av flerbostadshus. För en- och tvåbostadshus: byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd.
• Bevis om att gatukostnadsersättning är betald om det finns krav på detta vid ny- och tillbyggnad på privatägd mark.
• Geoteknisk utredning (gäller i vissa fall).
• VA- och ventilationsritningar och brandskyddsbeskrivning.
• Redovisning av ljudåtgärder (gäller särskilt vid verksamheter).

Om projektet behövt anmälan (inte bygglov) behövs dessutom en planritning i skala 1:100 där åtgärden är markerad.

Generellt för alla ritningar:
Ritningarna ska vara fackmannamässiga gjorda så att alla kan förstå vad du vill göra.

Vi behöver två omgångar av alla ritningar — en omgång sparas för arkivering och en omgång får du tillbaka efter beslutet med en stämpel att de tillhör beslutet.

Vänligen kontrollera med en linjal att ritningarna är ritade och utskrivna i rätt skala innan de skickas in, det underlättar handläggningen.

Inom detaljplanerat område måste du söka marklov om du vill fylla ut (eller schakta ur) delar av en tomt så att marknivån ändras mer än 50 centimeter. Motsvarande krav kan gälla inom områden med områdesbestämmelser.

Utanför detaljplanerat område kan åtgärder på marken som “väsentligt ändrar naturmiljön” kräva att du anmäler åtgärden för så kallat samråd till länsstyrelsen enligt Miljöbalkens 12 kap 6 §.

Schaktning och fyllning som är förberedelser för byggnadsarbeten kräver inte marklov när dessa markarbeten har redovisats och prövats i bygglovet. Om du inte har redovisat hur den färdiga marken ska se ut i bygglovet, kan det behövas ett separat marklov för till exempel grävning och utfyllnad innan byggnadsarbeten får påbörjas.

På vissa ställen krävs marklov för trädfällning och skogsplantering. Om du är osäker på vad som gäller, kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen.

Viktigt att veta:

• Utfyllnader eller stödmurar får inte orsaka skymd sikt vid utfarter eller gathörn.
• Urschaktningar eller utfyllnader får aldrig innebära risk för ras eller sättningar.
• Eventuell påverkan på grannens fastighet ska alltid undvikas.
• Schaktningar för anläggande av nya “skaftvägar” (i samband med tomtdelning) kräver också marklov.
• Regn- eller ytvattenavrinning ska alltid tas om hand på din egen fastighet, det vill säga innanför de egna tomtgränserna. Detta ska göras på ett väl fungerande sätt. Utfyllnader bör alltså helst inte göras ända fram till tomtgränsen. Om du vill fylla ut ända fram till gräns eller bygga en stödmur mindre än 50 centimeter hög, måste du komma överens med den berörda grannen. Det gäller både en egen utfyllnad/mur och gemensam utfyllnad/mur.

Tänk på att det alltid medför en byggsanktionsavgift att utföra markåtgärder utan att ha nödvändigt tillstånd från miljö-och byggnadsnämnden

En kontrollplan är det samlade dokument som beskriver den kontroll som en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i Plan- och Bygglagen.

Det viktiga med kontrollplanen är att den ska anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att de väsentliga tekniska egenskapskraven uppfylls och att förbud mot förvanskning och kraven på varsamhet följs.

I en kontrollplan bestäms vilka kontroller som ska utföras för det specifika och unika byggprojektet. Syftet med kontrollplanen är att den ska användas under hela produktionstiden som ett levande dokument tills dess att projektet är slutfört och avslutat. Ett annat syfte med dokumentet är att kvalitetssäkra byggnationerna och att se till så att samhällskraven uppfylls.

Under arbetet gång, från projektstart till projektets avslut, ska byggherren med hjälp av utförandeentreprenören genomföra de uppföljningsmoment (kontrollpunkter) som finns med i kontrollplanen. Detta kontrollarbete ska alltså ske kontinuerligt allt eftersom olika steg i byggprojektet genomförs. De punkter som byggherren tillsammans med utförandeentreprenören eller sakkunnig utfört verifieras med en signatur och datum och så vidare.

Kontrollplanen ska anpassas till byggherrens kompetens och objektets svårighetsgrad. Kontrollen kan göras på olika sätt: Genom egenkontroll, genom förstärkt egenkontroll eller av fristående sakkunniga.

En kontrollplan ska alltid innehålla uppgifter om:

• Vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet
• Vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till samhällsbyggnadsförvaltningen
• Vilka anmälningar som ska göras
• Tidpunkter för eventuella etapper i arbetet

Vid enkla byggprojekt ska kontrollplanen lämnas in redan vid ansökningstillfället och vara en del av ansökan för att samhällsbyggnadsnämnden ska kunna ge startbesked i samband med bygglovet.

Exempel på enkla åtgärder:

• Små ändringar i en- eller tvåbostadshus: mindre tillbyggnader (exempelvis inglasning av altan, växthus, kolonistugor, garage eller bastu), takkupor, balkonger.
• Små ändringar i flerbostadshus eller verksamheter: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 20 kvm, enstaka inglasning av balkong, återvinningsstationer, skärmtak (regnskydd), eldstad eller rökkanal.
• Byte av färg eller andra ärenden som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en kulturhistorisk värdefull byggnad.
• Skyltar
• Rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall.
• Markåtgärder, större än +/- 0.5 m

En bedömning om vilka projekt som är att anse som enkla, ska främst ha en bedömningsgrund utifrån komplexiteten i projektet.

När ska kontrollplanen lämnas in?

För projekt som inte listats under “enkla åtgärder” ska förslaget till kontrollplan lämnas in före det tekniska samrådet. För att samrådet ska ha så hög kvalitet som möjligt vill vi gärna att materialet kommer in fem arbetsdagar i förväg, så att handläggaren hinner läsa in sig.

Beslut om kontrollplan fattas av handläggaren i samband med det tekniska samrådet.

Då du ska utföra åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov behöver du som byggherre en kontrollansvarig (KA). Den kontrollansvarige arbetar på uppdrag av dig som är byggherre.

Den som är KA ska vara certifierad samt ha erfarenhet, kunskap och vara lämplig för sitt uppdrag. Den som är kontrollansvarig ska ha ett självständig förhållande till den åtgärd som ska kontrolleras. Han eller hon får alltså inte vara kontrollansvarig och arbeta för det företag som beställer bygget eller bygger.

Den kontrollansvarige ska:

• hjälpa byggherren med att upprätta en kontrollplan
• se till att kontrollplanen, gällande bestämmelse och villkor följs
• närvara vid tekniska samråd, besiktningar, miljö- och byggnadsförvaltningens arbetsplatsbesök
• dokumentera sina byggplatsbesök
• ge utlåtande till byggherren och miljö- och byggnadsförvalningen som underlag för slutbesked

Rivningslov behövs inom detaljplan om inte kommunen har bestämt annat i planen. Utanför detaljplanerat område kan kommunen i områdesbestämmelser bestämma att rivningslov krävs.

Inom detaljplan behöver du rivningslov om du vill:

• riva en byggnad eller delar av en byggnad inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser
• flytta en byggnad från en plats till en annan (sedan kan du behöva bygglov för nybyggnad på den nya platsen).

Utanför område med detaljplan och områdesbestämmelser behöver du lämna in anmälan för rivning av större byggnader och byggnader med miljöfarliga material.

Lov för rivning beviljas inte om:

• rivningsförbud gäller i det aktuella området
• historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värdet motiverar att byggnaden bevaras.

Handlingar som krävs:

• Ifylld och undertecknad blankett (finns på kommunens hemsida).
• Situationsplan med markering av den eller de byggnader som ska rivas. Situationsplanen ritas normalt i skala 1:400.
• Byggnadsritning bifogas vid behov. Om endast delar av byggnad ska rivas, ska gränsen för rivningen visas tydligt på ritningen.
• Ritningar ska lämnas in i två exemplar och vara kopierade i svart på vitt papper.

Tänk på att det alltid medför en byggsanktionsavgift att utföra rivningsåtgärder utan att ha nödvändigt tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden.

Om du undrar över något är du välkommen att kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen med dina frågor.

Lovbefriade byggnadsåtgärder för en- eller tvåbostadshus inom detaljplanerat område

Inom detaljplanerat område medger PBL vissa undantag från bygglovplikten.

Murar och plank

I anslutning till ditt bostadshus har du rätt att sätta upp ett plank eller en mur för att skydda en uteplats etc. Planket/muren får sträcka sig högst 3,60 meter från huset, vara högst 1,80 meter hög och inte ligga närmare fastighetsgränsen än 4,50 meter. Om planket/muren hamnar närmare fastighetsgränsen än 4,50 meter krävs det att du har berörd grannes medgivande för att åtgärden ska vara bygglovbefriad.

Friggebodar och skärmtak

Du får bygga friggebodar (komplementbyggnader) utan bygglov. För dessa gäller att den totala höjden på taknocken får vara max 3,00 meter räknat från medelhöjden på marknivån och att den ligger i omedelbar närhet till ditt bostadshus. Byggnaden får inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,50 meter. Om du vill placera friggeboden närmare fastighetsgränsen än 4,50 meter krävs det att du har berörd grannes medgivande för att åtgärden ska vara bygglovbefriad.

För friggebodar som ligger närmare ett bostadshus än 4,00 meter och är större 15 kvadratmeter gäller brandkrav för konstruktionen, kontakta Miljö- och byggnadsförvaltningen för information.

Du får bygga också sätta upp skärmtak över entréer, balkonger eller uteplats med en sammanlagd yta om 15 kvadratmeter utan bygglov, förutsatt att du inte kommer närmare din fastighetsgräns än 4,50 meter. Om skärmtaket hamnar närmare fastighetsgränsen än 4,50 meter krävs det att du har berörd grannes medgivande för att åtgärden ska vara bygglovbefriad.

För alla ovanstående åtgärder gäller att alla villkor uppfylls för att de ska vara bygglovbefriade.

Om du är osäker på vad som gäller för din fastighet kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen för mer information. Kontaktuppgifter hittar du längst upp till höger på sidan.

Lovbefriade åtgärder för en- tvåbostadshus utanför detaljplanerat område

PBL gör det möjligt för kommunen att medge vissa lättnader i bygglovsplikten när det gäller ändringar och tillbyggnader av en- tvåbostadshus samt komplementbyggnader på fastigheter som ligger inom områden som inte omfattas av detaljplaner eller områdesbestämmelser. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen för att få reda på vad som gäller för din fastighet. Kontaktuppgifter hittar du längst upp till höger på sidan.

Åtgärder som det inte behövs lov till kan du ändå behöva göra en anmälan för. Du får inte påbörja åtgärden innan anmälan är gjord och miljö- och byggnadsförvaltningen lämnat ett startbesked

Anmälan behövs för:

• • rivning av byggnader som inte kräver rivningslov
  • ändra i en byggnad så att bärande konstruktion berörs eller att planlösningen ändras avsevärt, installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler, ventilation, vatten och avlopp
  • ändringar som påverkar brandskyddet
  • vissa rivningsåtgärder
  • underhålla eller ändra värdefulla byggnader om det regleras i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Tillbyggnad 
Du som har ett en- eller tvåbostadshus får göra högst en tillbyggnad som inte har en större
bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden och få ett startbesked.

Attefallshus

Du som har ett en- eller tvåbostadshus får, förutom friggeboden på maximalt 15 kvadratmeter, även uppföra ett så kallat Attefallsbyggnad/hus på maximalt 30 kvadratmeter. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden och få ett startbesked.

Attefallsbyggnaden/huset får uppföras i bostadshusets omedelbara närhet. Den högsta höjden från mark till taknock får vara 4,0 meter. Du kan bygga flera Attefallsbyggnader/hus, men den totala byggnadsarean får inte överstiga 30 kvadratmeter. Byggnaden kan användas antingen som en självständig bostad (Attefallsbostadshus) eller som exempelvis förråd, gäststuga eller garage (komplementbyggnad).

Är du osäker på vad som gäller för din fastighet kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen.

Strandskyddet syftar till att ge allmänheten tillgång till stränder för friluftsliv samt att ge goda livsvillkor för växt och djurliv. Generellt gäller strandskyddet 100 meter från strandlinjen upp på land och lika långt ut i vattnet vid alla sjöar, hav och vattendrag i Sverige. Inom ett strandskyddsområde får till exempel inte nya byggnader eller anordningar uppföras eller ändras så att de får nya syften.

Kommunen kan fatta beslut om dispens från strandskyddsbestämmelserna förutsatt att det finns särskilda skäl. Det finns sex särskilda skäl för dispens från strandskyddet enligt Miljöbalkens 7 kap 18c §. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser:

1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse

Övertorneå Kommun ska under våren 2022 följa upp obligatoriska ventilationskontroller (OVK) genom tillsyn. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att fastighetsägare har genomfört de kontroller som krävs då ventilation är väsentlig för en god innemiljö. Bristande ventilation kan leda till flera olika hälsobesvär för de som vistas i lokalerna under längre tid.

Återkommande OVK ska göras regelbundet i flerbostadshus, kontorslokaler och liknande, skolor, vårdlokaler mm. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. (På boverket.se hittar du vilka kontrollanter som är certifierade.)

OVK ska genomföras dels innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången, så kallad första besiktning och dels vid återkommande tillfällen, så kallad återkommande besiktning. Återkommande besiktningar ska göras vart tredje eller vart sjätte år beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. Tabellen nedan illustrerar vilka byggnader och ventilationssystem som ska kontrolleras och hur ofta kontrollen ska ske.

Typ av byggnad och Ventilationssystem	Första besiktning	Återkommande besiktning	Intervall
En- och tvåbostadshus med S- eller F-ventilation	Nej	Nej
En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-ventilation	Ja	Nej
Skolor, vårdlokaler m.m.	Ja	Ja	Vart tredje år
Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med S-, F- eller FX-ventilation	Ja	Ja	Vart sjätte år
Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- eller FTX-ventilation	Ja	Ja	Vart tredje år
Industribyggnader, försvarsbyggnader eller ekonomibyggnader m.m.	Nej	Nej

Ventilationstyper

S = Självdragsventilation
F = Frånluftsventilation
FX = F-ventilation med värmeåtervinning
FT = Från- och tilluftsventilation
FTX = FT-ventilation med värmeåtervinning

Det är miljö- och byggnadsnämnden som följer upp att byggnadens ägare har låtit utföra OVK och åtgärdat eventuella brister. Miljö- och byggnadsnämnden kan förelägga dig som fastighetsägare att låta utföra OVK om kontrollen inte har genomförts samt åtgärda eventuella brister.

Vid frågor, kontakta Britt Omark på miljö- och byggnadsförvaltningen på Telefon: 073 053 97 68 eller via email: miljo-byggnad@overtornea.se