Rivningslov

Rivning innebär att du helt tar bort en byggnad, eller en del av en byggnad, med tillhörande stomme. Om stommen står kvar räknas det inte som rivning, även om du tar bort byggnadens icke bärande delar. Om du flyttar på en byggnad från en plats till en annan räknas det som rivning, då behöver du rivningslov på den ursprungliga platsen och bygglov på den nya platsen.

När behöver jag rivningslov?

Du behöver rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader när:

• riva en byggnad eller delar av en byggnad inom område med detaljplan

När behöver jag inte rivningslov?

Du behöver inte rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader när:

• riva en byggnad eller delar av en byggnad utanför ett område med detaljplan
• om du ska riva byggnader eller delar av byggnader som man får uppföra utan bygglov, till exempel skärmtak eller friggebodar.

Tänk på att: Om du vill riva en byggnad eller delar av en byggnad utanför detaljplan krävs det att du gör en anmälan till Miljö- och byggnadsenheten.

Här kan du ansöka om rivningslov via våran e-tjänst

Kontrollplan

När du planerar för att göra en rivningsåtgärd är det nödvändigt att upprätta en kontrollplan för att säkerställa att rivningsmaterialet hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Detta är särskilt viktigt om materialet innehåller farligt avfall och om åtgärden kräver anmälan.

En kontrollplan ska innehålla:

• Kontroller: Specificera vilka kontroller som behöver utföras under processen.
• Ansvariga för kontroller: Ange tydligt vilka personer eller team som är ansvariga för att genomföra de olika kontrollerna.
• Anmälningar till myndigheter: Definiera vilka anmälningar som måste göras till relevanta myndigheter under projektets gång.
• Arbetsplatsbesök: Planera och specificera tidpunkter för eventuella arbetsplatsbesök från myndighetens sida och vad som kommer att granskas vid dessa tillfällen.
• Återanvändning av byggprodukter: Identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och beskriv hur detta ska göras.
• Hantering av avfall: Redogör för vilket avfall som kan genereras under åtgärden och hur detta avfall ska tas om hand. Särskilt fokus bör ligga på att främja:
  • Materialåtervinning av hög kvalitet
  • Avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Kontrollansvarig och kontrollplan

Du som byggherre ska utse en certifierad kontrollansvarig vid rivningsåtgärd. I mindre rivningsprojekt kräver vi inte någon kontrollansvarig utan det är du som byggherre som ansvarar för att rivningen följer kontrollplanen.

En korrekt utformad kontrollplan bör detaljera vilka byggprodukter som är möjliga att återanvända och klargöra metoder för deras hantering. Vid rivningsåtgärder kan detta omfatta föremål såsom begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor. Dessa material kan antingen finna användning i andra projekt som byggherren har på gång eller genomgå demontering för försäljning genom byggnadsvårds- eller återbruksbutiker.

Dessutom ska kontrollplanen tydligt definiera vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur detta avfall kommer att hanteras, inklusive både farligt och icke-farligt avfall. En särskild fokus bör riktas mot att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och att säkert avlägsna farliga ämnen. Detta innefattar att ange specifika metoder och processer för att säkerställa en högkvalitativ materialåtervinning och en säker hantering av farliga ämnen.

Här kan du anmäla en kontrollansvarig för din rivningsåtgärd

Ny lagstiftning

Från den 1 augusti 2020 gäller nya avfallsförordningen. Enligt avfallsförodningen ska avfall som produceras vid bygg- och rivningsåtgärder källsorteras i sex obligatoriska fraktioner: mineraler (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), trä, metall, glas, plast och glas.

Farligt avfall

Material som innehåller skadliga ämnen kan bli klassificerat som farligt avfall under rivningsprocessen, vilket innebär att det finns potentiella akuta risker. Farligt avfall består av ämnen som utgör en risk för både hälsa och miljö. Spridning av sådana giftiga ämnen i naturen kan ha långvariga och negativa konsekvenser för omgivningen.

Därför är det av yttersta vikt att allt farligt avfall, oavsett mängd, samlas in och hanteras på rätt sätt. En korrekt avfallshantering säkerställer att dessa skadliga ämnen inte släpps ut i miljön, vilket i sin tur minimerar de potentiella skadeverkningarna på både människors hälsa och den omgivande naturen. Att hantera farligt avfall på ett ansvarsfullt sätt är avgörande för att förebygga långsiktiga negativa påverkningar på vår miljö.

• Kvicksilver – kan finnas i vattenlås, lysrör, elektriska installationer.
• PCB – kan förekomma i fogmassa, försegling av isolerfönster, kondensatorer.
• Bly – förekommer i rörskarvar, takplåt, kablar, ackumulatorer.
• Asbest – finns i isoleringar, plattor, mattor, ventilationstrummor.
• CFC – förekommer i isolermaterial, vissa sorters cellplast, kylmedel.
• Kadmium – finns i batterier, ackumulatorer.
• Oljeavfall – finns i tankar, transformatorer, verkstäder, värmeanläggningar.
• Kreosot, arsenik, tungmetaller – kan finnas i impregnerat virke; trallar, syllar och annat konstruktionsvirke.

Avfall ska lämnas till godkända avfallsanläggningar. I vissa fall krävs behörig sanerare och slutna transporter, till exempel vid hantering av asbest.